Borderline personlighetssyndrom, ofta kallat EIPS, påverkar hur en person känner och reagerar på omvärlden. cirka 1 till 2 procent av befolkningen lever med diagnosen. en tydlig borderline symptom lista hjälper dig att förstå vad som ingår i syndromet och när det kan vara läge att söka hjälp. här får du en enkel översikt över de vanligaste tecknen, orsakerna och råd om egenvård.
Vanliga symtom att känna igen
Symtomen vid borderline syns oftast i relationer och känsloliv. Det handlar om kraftiga humörsvängningar, en stark rädsla för att bli övergiven och impulsiva handlingar. Många beskriver en kronisk känsla av tomhet inuti (som ett svart hål som aldrig fylls). Vredesutbrott kan komma plötsligt och vara svåra att styra. Andra vanliga tecken är dissociation under stress, missänksamhet mot andra och en negativ självbild. Självskadebeteende och tankar på att skada sig själv förekommer också. Symtomen brukar dyka upp i tonåren och mildras ofta med åren.
Snabba kast mellan bra och dåligt
Känslorna hos någon med EIPS kan svänga inom några minuter. En morgon känns någon som en bästa vän, en timme senare som en fiende. Personen agerar utifrån den känsla som är starkast just nu utan att se nyanser. Relationerna blir därför intensiva och stormiga, med perioder av idealisering följt av nedvärdering. Rädslan för att bli lämnad kan leda till desperata försök att hålla kvar den andra, till exempel SMS-flöden mitt i natten. Även små händelser kan trigga starka reaktioner som verkar orimliga för omgivningen.
Vad du själv kan göra
En del praktiska vanor kan lindra symtomen. Sov regelbundet och undvik alkohol och droger, som ofta förvärrar humörsvängningar. Rör på dig i lagom mängd och ät varierat, gärna vid samma tider varje dag. Träna på medveten närvaro för att skapa avstånd till starka känslor (det kallas ibland mindfulness). Skriv gärna ner triggers och hur du kände efteråt, det gör mönster tydligare. Prata med någon du litar på om vad som händer inuti dig, isolering är sällan bra vid EIPS. Kommunerna erbjuder ofta stöd även till anhöriga som behöver hjälp.
När du behöver söka vård
Om vardagen känns ohanterlig eller om du får tankar på att skada dig, kontakta vården direkt. En första bedömning kan göras hos en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning, som sedan remitterar vidare vid behov. Behandlingen består oftast av terapi (särskilt DBT och mentaliseringsbaserad terapi) i kombination med läkemedel mot depression eller ångest. Ring 112 vid akut självmordsrisk. Självmordslinjen och Jourhavande medmänniska är två svenska organsationer som lyssnar dygnet runt.
Artikeln har genererats med hjälp av AI-verktyg. Hjälp bostadsdatabas.se bli bättre genom att rapportera fel.
